För en tid sedan fick pappa diagnosen IPF. IPF står för Idiopathic pulmonary fibrosis och idiopathic betyder att man inte vet orsaken. Det är alltså en lungsjukdom, lungfibros.
Det finns medicin, men den medicinen kan bara bromsa förloppet. Dessutom är medicinen svindyr. Den är ju billigare tack vare högkostnadsskyddet, men den kostar ändå en hel del. Att medicinen är så pass dyr är för att det inte är många som får denna diagnos, den är alltså inte så vanlig. Det enda som botar är en lungtransplantation och det hoppas jag verkligen att pappa får, för jag vill ha kvar honom i många år till.
Jag har tänkt skriva om detta tidigare, men det har varit för jobbigt (det är det nu också) samt inte vetat om pappa velat att jag skriver öppet om detta.
Jag har märkt på pappa att han inte är som han brukar vara, att han är tröttare och tröttare och knappt orkar med nåt. Det är verkligen inte likt honom att knappt orka gå 50 meter till garaget, han som kunnat gå drygt 1 mil utan några som helst problem om inte varje dag men flera dagar i veckan och det i snabb takt.
Jag pratar inte mycket alls med honom om detta, men han vet att jag tänker på honom och bryr mig. Jag vet inte vad jag ska säga och det är därför jag är tyst. Det är riktigt jobbigt att veta hur dåligt han faktiskt mår numera.
Läs mer här på internetmedicin, om du vill veta mer om sjukdomen.
